Startenkätens resultat ligger i linje med tidigare utredningar –material som projektet producerar är efterfrågat på fältet

Flera aktörer arbetar för att öka barns förståelse om behandling av personuppgifter och dataskyddslagstiftningen. I detta GDPR4CHLDRN-blogginlägg har vi samlat tips om webbplatser som vi stött på under projektarbetet och som innehåller material som främjar barn och ungas kunskaper om dataskydd såväl för undervisning, handledning och självstudier.

Startenkäten för projektet GDPR4CHLDRN – Dataskydd inom hobbyverksamhet genomfördes i november-december. Enkäten kartlade dataskyddskunskaper och attityder gentemot behandling av personuppgifter av 13–17-åriga barn och unga, deras vårdnadshavare och föreningar som anordnar hobbyverksamhet. Genom enkäten ville man också få information om de dataskyddsfrågor som målgrupperna särskilt önskar stöd med av projektet. Projektets viktiga intressentgrupper Finlands Bollförbund, Finlands olympiska kommitté och Finlands Scouter hjälpte till att sprida enkäten till målgrupperna. Enkäten besvarades av drygt 250 respondenter.

Barn och ungas förståelse av behandlingen av personuppgifter inom hobbyverksamheten varierar

Sammanlagt 57 barn och unga besvarade enkäten. De barn och unga som besvarat enkäten ansåg att de förstår relativt bra hur deras personuppgifter behandlas inom hobbyverksamhet och vilka rättigheter de har till sina egna uppgifter. Å andra sidan berättade en tredjedel av respondenterna att de inte kan bedöma sina egna kunskaper. Detta kan vittna om att temat delvis är svårbegripligt eller främmande för barn och unga.

Man ska också komma ihåg att enkäten spreds öppet av föreningar som anordnar hobbyverksamhet, och det är möjligt att enkäten besvarades av barn och unga som är mer intresserade av temat och därmed har bättre kunskaper om det. På basis av tidigare kartläggningar av ämnet (bland annat Eurobarometern 2019 och Sitras Digiprofiltest 2021) kan man anta att barn och ungas medvetenhet om och förståelse av dataskydd och dess betydelse kunde förbättras ytterligare.

Ett perspektiv på barn och ungas förståelse av skyddet för personuppgifter är att omkring hälften av respondenterna inte hade talat om frågor som hänför sig till behandling av personuppgifter med någon under de senaste 12 månaderna. Inte en enda av de unga respondenterna angav att de skulle regelbundet diskutera ämnet. Om man har funderat på dataskydd har man alltså närmast tänkt på saken ensam.

13–17-åringarna frågades också vilka dataskyddsfrågor som de skulle vilja få mer information om. Ungdomarna var särskilt intresserade av hur de skulle kunna granska sina personuppgifter som samlats in (54 % av respondenterna) och hur man skulle kunna be att den aktör som samlat in uppgifterna raderar personuppgifterna (38 % av respondenterna). Till exempel lagringstiderna för personuppgifter, begäranden av korrigeringar av de egna uppgifterna samt grunderna för insamling av personuppgifter upplevdes också som frågor som man skulle vilja ha mer information om.

Utvecklingsarbetet för skriftligt material som riktas till barn och unga samt ikoner som förtydligar begrepp som förknippas med dataskydd inleds under våren i samarbete med de föreningar och sammanslutningar som deltar i projektet. Det mest konkreta och synliga formen av samarbetet är workshopparna för barn och unga där man samlar in information för projektets behov och erbjuder mer information för barn och unga bland annat om de frågor som kommit fram i startenkäten.

Föreningarna berättar att de förstår sina skyldigheter, men förfaringssätten behöver utvecklas vidare

Enkäten hade separata avsnitt för personer som har en administrativ roll i föreningar som erbjuder hobbyverksamhet, till exempel lagledare och styrelsemedlemmar, samt för personer som har en handledande roll, till exempel instruktörer och coacher. Sammanlagt 99 föreningsaktörer besvarade enkäten. Föreningarna är personuppgiftsansvariga när de behandlar sina medlemmars personuppgifter och ansvarar därmed för behandlingen av personuppgifter inom sin verksamhet och dess laglighet. Detta innebär bland annat anvisningar om behandlingen av personuppgifter till instruktörer och coacher.

Personer som innehar en administrativ roll ansåg att föreningarna i regel förstår hurdana krav dataskyddslagstiftningen ställer för behandlingen av personuppgifter. Å andra sidan svarade en fjärdedel av respondenterna att de delvis tar avstånd från påståendet ”Min förening har fastställt tydliga förfaringssätt för dataskydd”. Även om föreningsaktörerna säger att de förstår de skyldigheter som dataskyddslagstiftningen fastställt för föreningar som personuppgiftsansvariga, finns det fortfarande utmaningar i att omsätta lagstiftningen till praktik.

Barn och ungas föräldrars och vårdnadshavares tillit till behandlingen av personuppgifter på föreningar som anordnar hobbyverksamhet var varierande. Sammanlagt 105 personer i denna målgrupp besvarade enkäten. En femtedel av respondenterna tog delvis eller helt avstånd från påståendet ”Jag anser att den förening som erbjuder hobbyverksamhet för mitt barn sköter dataskyddsfrågorna på ett tillfredsställande sätt”. Även om föreningarna kan ha tillräckligt dataskydd, visar enkätsvaren att man inte har lyckats informera föräldrarna om detta på ett förståeligt och tydligt sätt.

Stöd i dataskyddsfrågor har sökts i synnerhet hos takorganisationer – introduktionen behöver utvecklas vidare

Samtalen med föreningarna under projektets inledande skede har också visat att man har önskat sig stöd med tillämpningen av dataskyddslagstiftningen efter det att EU:s allmänna dataskyddsförordning trädde i kraft (2018). 55 % av personer som har administrativa roller i föreningarna hade sökt hjälp med tillämpningen av dataskyddslagstiftningen av den egna takorganisationen. Man hade fått hjälp även av andra föreningar och sammanslutningar (19 %), leverantörer av tjänster som föreningen använder (19 %) samt dataombudsmannens byrå (18 %). Å andra sidan angav 26 % av respondenterna att de inte har sökt eller fått någon hjälp alls.

Föreningar som erbjuder hobbyverksamhet ger anvisningar till sina anställda och andra personer som deltar i verksamheten för att fullgöra dataskyddsskyldigheterna. 59 % av respondenterna berättade att de erbjuder individuell handledning vid behov och en fjärdedel svarade att de inte ger några anvisningar om dataskyddsfrågor. Resultaten visar att anvisningarna bör utvecklas vidare. Handledning vid behov kan vara problematisk för att till exempel instruktörer och coacher inte alltid kan identifiera situationer där de bör be om råd.

Hälften av respondenter som har en handledande roll berättade att den egna föreningen hade behandlat dataskyddsfrågor 1–2 gånger under de senaste12 månaderna. 21 % av respondenterna berättade att dataskyddsfrågor hade behandlats flera gånger under de senaste 12 månaderna och 18 % att frågan inte har diskuterats alls.

Inom projektet utvecklar man en verktygslåda för föreningar och sammanslutningar till stöd av tillämpningen och efterlevnaden av dataskyddslagstiftningen i vardagen. Verktygslådan kommer att publiceras på webben och den kommer att ge konkret hjälp till personer som beslutar om dataskyddsfrågor i föreningarna och personer som funderar på dataskydd.

Dataskyddsutmaningar innefattar bland annat motiveringen av anordnare av hobbyverksamhet att sörja för dataskyddet, behörigheterna till systemen och behandlingen av uppgifter om allergier

Personer som har en administrativ roll i föreningarna frågades vilka frågor de har upplevt som svåra vad gäller behandlingen av personuppgifter. I synnerhet motivering av och anvisningar till personer som är verksamma i föreningen att sörja för dataskyddet, lagringstider för och radering av personuppgifter, informering om behandlingen av personuppgifter samt behörigheter till medlemsuppgifterna och upprätthållandet av behörigheterna upplevdes som svårare frågor.

I de öppna svaren nämnde man som en situation som ur dataskyddsperspektiv är utmanande att man omotiverat delar personuppgifter till ett stort antal mottagare genom olika system. Föreningarna efterlyste bättre praxis även vad gäller behörigheter till systemen och administrationen av dessa.

Att publicera bilder och videor i föreningens kommunikationer och sociala medier upplevdes som en utmanande helhet. I synnerhet de föräldrar som besvarat enkäten önskade att föreningarna skulle fästa mer uppmärksamhet vid lagligheten av publicering av bilder på barn och unga, tävlingsresultat och andra personuppgifter.

Både föreningarna och föräldrarna ansåg att behandlingen av barn och ungas hälsouppgifter, såsom uppgifter om sjukdomar eller allergier, är oroande antingen för att dessa uppgifter behandlas onödigt brett eller för att uppgifterna inte finns tillgängliga för de personer som verkligen skulle behöva dem. Respondenterna önskade att de skulle kunna lita på att uppgifterna inte finns tillgängliga till för vida kretsar, men att till exempel instruktörer och coacher som deltar i resor som förknippas med fritidsintresset känner till barn och ungas hälsouppgifter i tillräcklig mån.

Vad händer näst?

Vad man önskade av GDPR4CHLDRN-projektet var utbildning ända från de grundläggande frågorna, till exempel i form av webbinarier och praktiska exempel. Personer med en handledande roll i föreningarna önskade tydliga och praktiska anvisningar för de situationer de möter i sin vardag. Det framfördes också önskemål om material som riktas direkt till barn och unga.

Nästa steg i projektet är att med stöd av resultaten av startenkäten börja planera en verktygslåda till stöd av tillämpningen av dataskyddslagstiftningen samt ikoner riktade till barn och unga för att förtydliga begrepp som förknippas med dataskydd.  Respons och kommentarer om verktygen samlas in under projektet även på workshoppar där man senare också kommer att testa de egentliga verktygen.